Pågens historia

Året var 1878 och Anders och Matilda Påhlsson startade A. Påhlssons bageri på Tallgatan i Malmö. Eftersom de inte fick lov att sälja bröd i de mjölkbutiker som fanns, startade de i början av 1900-talet ett antal nya mjölkbutiker runt om i Malmö för att på så sätt distribuera och sälja sitt bröd.

Idag är vi ett familjeföretag i fjärde generationen. Men det är inte bara i ägarbilden som Pågen är ett familjeföretag. Vi har distrikt där vi har tredje generationens säljare – här jobbar far och son, mor och dotter, syskon. Vad är hemligheten?

Våra värderingar här på Pågen är omtanke, entusiasm och stolthet något som genomsyrar oss som jobbar på Pågen och hur vi tänker och agerar. Att man trivs syns inte minst på den långa anställningstiden.

Under fyra generationer Påhlsson har Pågen utvecklats till en marknadsledare, mycket tack vare en utvecklad fingertoppskänsla för vad vi konsumenter vill ha, högt ställda kvalitetskrav och en stark övertygelse om att bröd ska bakas med omsorg och kärlek.

50-talet: Pepparkakor i påse

En sensation och i viss mån även en revolution. Ja, så upplevde vi konsumenter färdigpackade färskvaror på 50-talet. Fast det var egentligen de möjligheter som skapades med förpackningarna som skapade uppmärksamhet, inte förpackningarna i sig. De medförde framför allt ökad bekvämlighet och större produkturval.

Tillsammans med Åkerlund & Rausing utvecklades bageriets första förpackning; en cellofanpåse för tunna pepparkakor. Småkakorna väckte stor uppmärksamhet – tänk att kunna köpa goda kakor ända från Skåne! Tack vare förpackningarna och olika reklamsatsningar, bredde företaget ut sig geografiskt.

Under 50-talet började vi även baka Hönökaka, vilket skvallrar om brödets ursprung. En av de bagare som började baka brödet kom från Hönö i Bohuslän. Hönökaka är stora, runda brödkakor som i början gräddades över öppen eld. Först på Majornas ångbageri, sedan Pååls och idag så är det vi på Pågen som har det stora nöjet att baka dem.

60-talet: Formfranskan – en frukostsuccé

I början av 60-talet inspirerades vi av USA där formfranskans popularitet var stor. Påhlssons Bageri bestämde sig för att testa, och det föll mycket väl ut. Det blev en omedelbar succé och vi svenskar lärde oss snart att älska detta mjuka frukostbröd bakat på amerikanskt vis.

Lika snabbt tog vi svenskar till oss den nya trenden – att rosta formbrödet. Idag bakar Pågen flera olika formbröd, men fortfarande är den klassiska JätteFranska konsumenternas absoluta favorit.

Under 60-talet vidgades bageriets marknad från att ha omfattat Malmös konsumenter till att förse hela Sverige med kakor och bröd – ett av Europas modernaste och största bageri slog upp dörrarna på Lantmannagatan i Malmö. ”Alla var där”, från Tore Wretman till Povel Ramel, och framtidstron var stor. Där fanns iver och glöd, men också ödmjukhet inför uppgiftens storlek och ett särskilt stort intresse för brödets kvalitet.

Det var även under 60-talet som den avlånga, koppvänliga skorpan såg dagens ljus efter att bagarfru Nyberg konstaterat att den runda skorpa inte passade att doppa i hennes nyinköpta servis.

I samband med de nya krav som ställdes med den större marknaden, sökte man efter ett nytt namn och fattade tycke för Pågen – det skånska ordet för pojke.

70-talet: Fel men ändå så rätt - den misslyckade kanelsnäckan

När Pågen på 60-talet “erövrat” hela Sverige med sitt matbröd, sina skorpor och småbröd var det naturligt att börja blicka utanför landets gränser. Närmast till hands låg naturligtvis de nordiska grannländerna. Pågen inledde sin nordiska expansion i Norge tätt följt av Danmark och Finland. Alltsedan 70-talet har Norden varit en viktig exportmarknad för Pågen.

Vi skiljer oss dock åt när det gäller matbrödspreferenser – i Danmark är rågbrödet favoriten, i Norge äter de mycket Kneipp och i Finland är framförallt fullkornsbröd populärt.

Trots sina olika brödsmaker har våra nordiska grannar åtminstone kunnat enas om en gemensam favorit – Pågens läckra små Kanelgifflar som bakas i Göteborg. Och visst kan man förstå våra grannars förtjusning, de är oemotståndliga!

Det var faktiskt slumpen som födde gifflarna – Sveriges mest populära kaffebröd. När kanelsnäckorna ibland ställde sig på högkant i bageriet på 70-talet, ansågs de inte fina nog att sälja. Och så var det ända tills en bagare konstaterade att de faktiskt såg riktigt trevliga ut så, var minst lika goda och faktiskt höll sig färska längre. På detta sätt föddes vår älskade kanelgiffel.

80-talet: Ut i vida världen med Krisprolls

Pågen har bakat skorpor alltsedan Anders Påhlssons dagar på 1870-talet. Olika skorpor under olika tider. På 30-talet bakade man till exempel rågskorpor, pomeransskorpor, kryddskorpor, grahamsskorpor och kaffeskorpor. Idag bakar vi bland annat veteskorpor och skorpor med choklad och kardemumma.

På 80-talet påbörjade Krisprolls, vår skorpa, sin resa ut i vida världen och gjorde succé. Allt gick på räls och framförallt fransmännen fastnade för vår svenska skorpa. Såklart, fransoserna är ju kända för sin goda smak. Idag är “Les Krisprolls” ett av de mest kända varumärkena i Frankrike och hela sextio procent av våra svenska skorpor hamnar just där. Bon appetit!

Vilken succé! Tänk att något så genuint, enkelt och gott som vår svenska skorpa blev högsta mode i utlandet.

Precis som på 80-talet skördas vetet idag från de bördiga fälten i södra Skåne. Och precis som då bakas Pågen Krisprolls med omsorg och kärlek.

90-talet: Två flugor i en smäll

Att kombinera det goda med det sunda är en av Pågens viktigaste grundpelare. Det handlar om genuin omtanke om oss konsumenter, men också respekt för traditioner och om yrkesstolthet.

Nyfikenheten och lusten att utvecklas, att bryta ny mark sitter djupt rotad i det mer än hundra år gamla, skånska familjeföretaget Pågen. Ingenting har någonsin varit omöjligt och alla möjligheter prövas.

På 1990-talet kunde Pågen som första bageri i Sverige erbjuda oss konsumenter förbakade och atmosfäriskt förpackade baguetter. Under samma period började vi baka pitabröd och nyheten LEVA som innehöll nyttiga kostfibrer från fullkornsråg, havrekli och linfrö, samtidigt som det var rikt på Omega 3-fettsyror.

1990-talet var också formbrödets verkliga comeback med det nya brödet Roast´n Toast. Brödskivorna gjordes tjockare och därmed saftigare. En rik smak och goda rostegenskaper var också viktiga krav. Det skulle vara ett formbröd av yppersta kvalitet. Olika smakvarianter skapades. Roast´n Toast Vallmo, Grekiskt och Fiber. Dessutom det något mindre Roast´n Toast Original. När Roast´n Toast presenterades i butikerna gjorde svenska folket vågen; nu kunde man variera sin frukost efter humör och tillfälle. Äntligen ett nytt rostbröd för den moderna konsumenten med höga kvalitetskrav.

2000-talet: Pågen + Pååls = sant!

I likhet med Pågen har Pååls Bageri en stolt historia som börjar i 1800-talets Göteborg. I mer än sju decennier drevs Pååls och Pågen som två oberoende bageriföretag trots att de var knutna till samma ägarfamilj. Men år 2000 togs beslutet att samla resurserna och sammanföra de båda företagen i ett bolag under ett gemensamt varumärke.

Det bästa ur Sveriges två ledande bagerier valdes ut och säljs idag under namnet Pågen. Några av Pågens kvalitetsprodukter av idag har sina rötter i Göteborgsbagerierna Majorna, Olof Asklund och Pååls, exempelvis Hönökaka och Roast´n Toast.

Under 2000-talet skapade vi vår “Gott & Nyttigt”-symbol för att visa dig vilka av våra bröd som är både goda och nyttiga. Kan gott bröd vara nyttigt? “Javisst!” säger vi och passar samtidigt på att utropa “Äntligen – ett ljust bröd med lika mycket kostfiber som i ett mörkt!” Ljust eller mörkt? Gott eller nyttigt? Både och säger vi!

Dagligen strävar vi efter att utvecklas till Nordens kvalitativt ledande livsmedelsföretag. Genom vårt välkända varumärke, kvalitetsprodukterna och vår distribution är vi på väg att lyckas.

Vår affärsidé är att baka, utveckla och marknadsföra ett brödsortiment som är särskiljande, lönsamt och konsumenternas självklara val.